En potentiell köpare av ett bolag bör alltid använda tre modeller för att få fram ett så rättvisande värde på bolaget som möjligt. Och alla tre sätten bör användas – oavsett bolag.

– Värderingen är en indikation på i vilken storleksordning försäljningspriset bör ligga. Men kom ihåg att det som i slutänden avgör prislappen, alltid är hur mycket en köpare är beredd att betala. Det säger Dan Gårdström på Swedbank Företagsförmedling.

Värdering av tillgångar
Det enklaste sättet att värdera ett bolag är med en substansvärdering. I praktiken handlar det om att dra skulderna från tillgångarna. Finns obeskattade reserver läggs dessa till efter justering för latent skatt. Nästa steg är eventuella övervärden i balansräkningen, oftast i form av fastigheter. Även detta justeras för latent skatt. Lägg sedan till upparbetat resultat innevarande räkenskapsår fram till värderingsdagen.

– Substansvärdet ska ses som det lägsta värdet som en säljare ska ha betalt för ett bolag. Är köpeskillingen lägre kan det löna sig för säljaren att likvidera bolaget, betala skulderna och plocka ut pengarna, säger Dan Gårdström.

Värdering av resultat
Multipelvärdering baseras i stället på P/E-värdering eller pris i förhållande till resultat. Beräkningen bygger på resultatet efter finansnetto multiplicerat med en faktor, som oftast ligger på 3–8. Svårigheten är att veta storleken på faktorn. Tumregeln är att ju större och mer välskött bolag desto högre multipel, ju mindre och mer ägarberoende bolag desto lägre multipel.

– Många entreprenörer gör till exempel misstaget att jämföra sitt icke-noterade bolag med ett börsbolag när multipeln ska räknas fram. Börsen är likvid och säljer du börsaktier är pengarna på kontot på tre dagar. När du säljer ett icke-noterat bolag handlar det många gånger om kanske 6–12 månader. Det är en riskpremie som ger onoterade bolag en lägre multipel, säger Dan Gårdström.

Värdering av kassaflöde
I kassaflödesvärdering prognostiseras i stället den framtida resultat- och balansräkningen baserat på historisk data. – Först görs en djupintervju med ägaren för de historiska siffrorna och för att fråga om bolagets framtid, säger Dan Gårdström. Det gäller hur kassaflödena ser ut de kommande fem åren eller ännu längre fram. Sedan nuvärdesberäknas kassaflödet för respektive år till vad det skulle vara värt på värderingsdagen. Som diskonteringsfaktor används ett vägt genomsnitt av räntan på räntebärande skulder och vad en ny ägare vill ha i avkastning på förvärvskapitalet (köpeskillingen).

– Visst tar man hänsyn till de historiska resultaten i bolaget, men det är det framtida kassaflödet som ska betala tillbaka en köpares investerade kapital. Därför är kassaflödesmetoden den mest vanliga värderingsmodellen, säger Dan Gårdström.

Text: Mikael Gianuzzi
Illustration: Petter Lönegård